Censurchefen som svek

I det föregående inlägget här så skriver jag om min förvåning över att ingen har satt stopp för en del av den porrfilm som finns idag. Som på beställning kom för några dagar sedan en artikel i Svenska Dagbladet om att Gunnel Arrbäck, chef för Statens Biografbyrå (Som skall granska både bio- och hyrfilmer), skall avgå främst beroende på att hon tycker att censur för vuxna inte behövs. Det kan man ju tycka men det skrämmande är att hon avgår efter 26 år som chef! Det är en nästan svindlande tanke... Hon har alltså haft mage att stanna kvar i 26 år på en post som innebär ett ansvar som hon till stor del inte varit intresserad av! Förmodligen dessutom med ganska hög lön under alla år.

Maken till misskött arbete får man ju leta efter. Behöver jag förresten ens, med tanke på de låga krav som ställts på henne, säga att hon är politiskt tillsatt av dåvarande regeringen och själv är politiskt engagerad (folkpartist)?

Men nu vet vi iallafall vem det är som är högsta ansvarig för att inget gjorts åt de hyr-porrfilmer där någon t.ex. fortsätter att försöka trycka ner penisen i halsen på en kvinna trots att hon försöker komma loss och där en champagneflaska skakas om och sedan trycks ner i slidan på en kvinna som hänger upp och ner i benen.
Och det fullständigt stolliga när The Ultimate Fighting Championship tilläts på video på 90-talet för att det hade med sport att göra (Gladiatorspel skulle också gå bra med andra ord). På den tiden var det mycket få regler i UFC-organisationen och jag minns när en man blev sittande med ryggen mot burgallret och fick en spark i ansiktet så att en tand flög ut bland publiken!
Men nej, Arrbäck tror inte att film kan påverka vuxna att bli råare... Trots att det är ju bara att titta på hur många män som tagit efter både brutalt analsex och sparka i huvudet under slagsmål under de senaste 20 åren.

Jag hoppas att du inser, Gunnel Arrbäck, hur du har skämt ut dig och vilket lidande du har bidragit till genom att låta politiska dogmer gå före tänkande och analys. Nu kommer ditt namn för alltid att vara förknippat med något enfaldigt, ruttet och ynkligt. Lev med det när du nu drar dig tillbaka och får tid att fundera över vad du uppnått i ditt liv...



Här är artikeln på SvD.se